Livet i Förslöv under flydda tider

Livet i Förslöv under flydda tider
Skriven av Gustaf Brodén.

På 1820-1840-talet bedrevs enskiftet i dessa trakter. Sedan varje bonde erhållit sitt jordområde, blev det rask fart med nyodling, dikning m.m. Före enskiftet ägde folk inga pengar utan de förnödenheter de behövde, måste erhållas genom byte av lantbruksprodukter såsom smör, ost, ägg samt tråd av lin eller ull. Det har med all rätt påpekats, att det ligger i blodet hos den skånska kvinnan, att hon med sina händer kan framkalla konstfärdiga arbeten. Redan i dessa brydsamma tider var det dessa duktiga kvinnor, som skaffade mynt till sina hushåll I varje hus var vävstolen i gång med mångahanda alster av agedynor, sängtäcken samt även bonader och dukar i olika mönster. Här lades grunden för konstslöjden i vårt landskap. På Åby marknad (nuvarande Klippan) fann de köpare från städerna. Det gällde att infinna sig i tid, ty kommersen gick alltid bäst på morgonen.

En grosshandlare C. A. Carlsson, Ängelholm började köpa upp spannmål, som utskeppades från hamnen i Skälderviken, som då kallades Ängelholms hamn. Priset var naturligtvis lågt per skålpund. Det nuvarande decimalsystemet infördes i vårt land år 1889.

År 1895 samlades mjölkproducenter från Barkåkra, Förslöv, Grevie och Hjärnarp att ena sig om en andelsförening. Den mest centrala platsen för alla parter blev den nuvarande och namnet Bjäre Mejeriförening antogs. Mjölkpriset var i regel lågt endast 5 a 6 öre per kg, vartill kom skummjölk fritt tillbaka. Under de båda världskrigen var priset betydligt högre, men mellan krigen dalade priset åter ned till det gamla. Sedan år 1944, då priset var uppe i 21 öre, har det stadigt gått uppåt.

Någon socialhjälp förekom naturligtvis inte mer än att brödsäd genom fattigvårdens försorg delades ut till de mest behövande. Beklämmande var den gängse seden att medelst auktion till den lägstbjudande försälja föräldralösa barn. Man skämde inte bort barnen med något slag av snask, då sådant saknades. En gammal man berättade, hur hans föräldrar från marknadsbesök kunde få en sötrot (morot). En annan person omtalar, hur han som barn vid ett stadsbesök för sin enda femöring köpt en apelsin. När han kom hem, smög han sig ut i ladugården att smaka den vackra frukten. Han förstod inte, att den skulle skalas först, varför den genast hamnade i gödselhögen.

I Förslöv fanns under åren 1865-1875 en framsynt pastor, Nils Hammar. Han insåg värdet av 1842 års skolstadga. Han donerade till Förslövs och Grevie skolor vardera 1000 kronor, varav räntan skulle tillfalla barn, som bevistade skolan minst 100 dagar under ett läsår. Snart nog blev denna gåva till stort besvär och många barns tårar, ty redan vid sekelskiftet var det flertalet barn, som gjort sig förtjänta av denna premie. Då dessutom allt flera skolor byggdes och lästiden ökades blev det svårare. Numera erhåller endast barn i högsta klass bokpremier ur denna fond.

Trösklönen var i regel var 12:e skäppa, men var 18:e om tröskmannen erhöll mat hos ägaren – för urtröskad spannmål.