Socknens historia i kort resumé

Den senaste istiden i Skandinavien, vilken föregåtts av 2 à 3 tidigare, inträffade cirka 15.000 -7.000 f Kr. Under denna period smälte isen successivt av i nordlig riktning.  – Stockholm blev isfritt c:a 9.500 f Kr och Luleå c:a 8.000 f Kr.

De första mer permanenta bosättningarna i Skåne och därmed i nuvarande Förslövs socken beräknas ha inträffat under tidsperioden 8.000 till 6.000 år f Kr. Skelettdelar av människor har upphittas i nordöstra Skåne från år 7.000-6.000 f Kr, troligen har sydliga och västra Skåne befolkats något tidigare. Fast landförbindelse mellan Skåne och Danmark fanns då, och de första bosättarna har invandrat söder ifrån.

Odlingsterasser från Håle by kan dateras till c:a  3.000 f Kr, vilket torde kunna extrapoleras till att odling i socknen förekom kring denna tid.  Man vet, att  åkerbruket var fullt utvecklat vid tiden för Kristi födelse, men spåren av odling är alltså betydligt äldre än så.

Bjärebygden är rikt på fornlämningar, i synnerhet från bronsåldern, som inledes i södra Skandinavien c:a 1.800 f Kr och som var en blomstringsperiod. Man tror, att bybildningar kom tillstånd c:a 500 f Kr.

En romersk-gotisk hävdatecknare (Jordanes av Ravenna) omnämner Scandza (Skåne) för första gången 552 f Kr, men tror att Skåne är en ö. Hans uppteckningar torde bygga på uppgifter från romerska sjömän, som varit här. Denne Jordanes omnämner olika gotiska stammar av vilka några kallades ”bergio”, sannolikt = bjärebor och andra hallin (=hallänningar).

Skandinavien bestod av ett flertal små självständiga riken, som styrdes av lokala hövdingar/kungar. Skåne var ett sådant fram till 800-talet e Kr. Därefter införlivades Skåne som en del av det danska riket, vilket vid denna tid började ta form. Skåne förblev med korta avbrott danskt fram till år1658, då Danmark vid freden i Roskilde avträdde Skåne, Halland och Blekinge till Sverige.

Härad, socken, kommun:

Bjäre härad omnämnes första gången år 1201.

Härad var en av de äldsta administrativa enheterna i Danmark och Sverige, vilka geografiskt började definieras på 1200-talet och väsentligen fortfarande består. Med härad menas en bygd, trakt, som har en gemensam mötesplats för att reglera olika frågor, och inte minst för att skipa rättvisa. Med härad kan sannolikt också avses den enhet, som kan sätta upp en här av vapenföra män. (Sv Uppslagsbok) .

Bjäre härads högsta råd hade från slutet av 1600-talet sina sammanträden i Båstad men från omkring 1700 i Ängelholm. – Bjäre härads byordning från 1594 innehöll ordningsregler för bysamvaron, främst för hur man skulle ta hänsyn till besådda åkrar, hålla efter sin boskap och ansvara för den, hur man skulle stängsla och hur man fick utnyttja fälader och gemensam mark. -Behovet av ordningsregler för dessa frågor var särskilt viktiga eftersom mångskifte rådde.

Bjäre härad definierades som socknarna Barkåkra, Båstad, Förslöv, Grevie, Hjärnarp, Hov, Rebbelberga, Torekov, Västra Karup och Ängelholm.

Socken var den minsta geografiskt-administrativt avgränsade förvaltningsenheten på landsbygden och definieras som området med en menighet, som söker sig till samma kyrka. (socken av söka)

Socknen var från början en kyrklig enhet, som via prästerskapets förordningar med inrättande av beslutande organ präst-lekmän sockenstämman, också så småningom blev en borgerlig (civil) enhet. Detta definierades dock inte i lag förrän i den första kommunala författningen, som tillkom år 1817.

Sockenstämman fick efterhand alltfler numera civila uppgifter såsom att utforma olika ordningsregler, samt att bl. a. ansvara för fattigvården. (i äldsta tider en kyrklig angelägenhet) Sockenstämmans dubbla funktioner, att vara beslutande i kyrkliga och civila frågor bröts år1862, då separata beslutsfunktioner kom att upprättas.

Namnet Förslöv:

Förslöv omnämnes i urkunder till Danmarks historia för första gången år1289 under namnet Faerlöf där olika tolkningar av betydelsen finns: Fär är ett gammalt mansnamn men betyder också fä i betydelsen kreatur. Och -löv finns i betydelsen arvegods varför man har åtminstone 2 alternativa tolkningar: Färs arvegods eller boskapens hemvist.

Från år 1920 och fram till att tågen slutade stanna i Förslöv år 1971 förekom ortsnamnet Förslövsholm som ersättning för byn Förslöv, då påbjudet av Kungl. järnvägsstyrelsen för att inte orten skulle förväxlas med Färlöv utanför Kristianstad. Stationshuset revs 1979.

Förslövsholm användes även som postadress, den manuellt betjänade telefonstationen hade anrop ”Förslövsholm” (automatisering 1957) men sockennamnet Förslöv fortlevde också under denna period.

Efter järnvägsstationens nedläggning återtogs ortnamnet Förslöv igen och sen ett 30 tal år tillbaka hörs sällan namnet Förslövsholm mer. Dock heter byns vägförening fortfarande (år 2005) Förslövsholms vägförening. Den idag unga generationen torde knappast lystra till namnet Förslövsholm mer.

Ur civilrättslig-administrativ synpunkt bildade Förslöv och Grevie socknar en storkommun år 1951/52, (den första stora kommunala sammanslagningsreformen under 1900-talet). -Senare sammanslogs Förslövsholms kommun med Västra Bjäre kommun (V. Karup, Torekov och Hovs socknar) och allt kom år 1971 att benämnas  Båstad kommun (vari också ingår Östra Karups socken), som alltså omfattar en stor del av Bjäre härad. Förlövs och Grevie socknar sammanslogs ur kyrklig-administrativ synpunkt år 2003.

Fortfarande har sockenbeteckningarna viss betydelse för fastighetsregistret liksom också för utdebitering av den för varje socken individuella kyrkoskatten, ingående i kommunalskatten.

Byar i Förslövs socken: angavs i Skånes kalender år 1876 till: Förslöf, Karstorp, Fogdarp, Ljungby, Stora Hult, Lilla Hult, Ranarp, Wiarp, Slammarp, Vystorp och Himmelstorp med en sammanlagd areal av 6571 tunnland.

I 1924 års utgåva finns även Håle omnämnt som by.

Ekonomisk inventering och beskrivning:

Prästrelationerna av 1624 kan närmast definieras som en av den danske kungen utfärdad skrivelse till biskoparna i Danmark och Norge, där han önskade, att varje stift skulle sammanställa beskrivningar av förhållandena inom stiftets socknar. Förutom inventering av byarna skulle göras en förteckning över runstenar, tideräkning mm. – Biskoparna lade ansvaret på kontraktsprostarna, som i sin tur delegerade uppdraget till kyrkoherdarna osv. Uppdraget utfördes utan alltför stor entusiasm. Beskrivningarna kom att bli en uppräkning av byar och gårdar utan vidare kommentarer. Det som egentligen var avsett som en sorts ekonomisk och kulturell inventering av det danska riket, blev en föga komplett sammanställning. Åsikten att prästerskapet inte utförde uppdraget särskilt väl har framförts.

Vid inventering av Förslövs socken anges följande byar: Förslöv, Fogdarp, Karstorp, St Hult, V. Ljungby, Ranarp, Viarp och Vistorp samt torpen: Himmelstorp, Håle och Olstorp samt ett obekant torp (Indtorp).

Jordrevningskomissionen av år 1670 var en av svenskarnas första administrativa åtgärder. Jordrevning betyder ”detaljerad geografisk mätning” och syftade till en detaljerad uppmätning och inventering av landsbygden. Detta skulle befrämja och utveckla ekonomin i den nyförvärvade provinsen men syftade också till att skapa en mer fullständig och rättvis skattebas i form av jordeböcker och taxering av hemmanen. – Under den danska tiden hade bjäreborna betalat halv skattesats. – Under det nya svenska styret skärptes beskattningen rejält. Genom den nya inventeringen önskade man åstadkomma en rättvisare fördelning av det redan då hårda svenska skattetrycket, en följd av det svenska stormaktsväldets alla krig under 1600-talet.

Den då förnämsta skattebasen var fastighetsskatten. Sverige hade alltsedan Gustav Vasas dagar ett välfungerande jordregister samt en för den tiden effektiv skatteförvaltning och uppbörd. – Att märka är att kyrkoskatten kvantitativt var lika stor och betungande som den statliga skatten. Kyrkoskatten ska dock närmast jämföras med dagens kommunalskatt, eftersom socknen svarade för fattigvården.

År 1762 gjordes en ekonomisk och topografisk beskrivning av Kristianstads län, vilken syftade till en ”jordnära” analys av förhållanden för varje enskild gård. Denna beskrivning baserades på en ny inventering, som var mer strukturerad än den föregående av 1670 årsjordrevningskomission.

Uppgifter inhämtades om:

  • mantalsbeståndet (den skattemässiga måttet på avkastning av olika fastigheter och deras värde).
  • skogsbruk: trädslag, skogens tillstånd, användbarhet.
  • åkerbruket: jordens beskaffenhet, indelning i vångar, brukningsrätt, sädesslag, avkastning, lönsamhet, tillräcklighet.
  • linodling: omfattning, lönsamhet, tillräcklighet.
  • humleodlingen: omfattning. lönsamhet.
  • biskötseln: omfattning, kupornas beskaffenhet, lönsamhet.
  • planteringshagar: omfattning, trädslag, tillväxt.
  • boskapsaveln: kreatur, arter, trivsel, avel, lönsamhet. Betets beskaffenhet och tillräcklighet.
  • vattendrag: sjöar och åar, deras namn, fiskesorter, lönsamhet, vattenfall kvarnar.
  • landsvägar: sträckning och bestånd, broar, material, tillstånd.
  • i övrigt: antikviteter, (närmast att förstå som fornlämningar), storskiften, sjukdomar, flygsandsförekomst.

Detta uppgiftsinsamlande var av varierande kvalitet för olika socknar beroende på lokal ambitionsnivå, intresse och ihärdighet.

För Förslövs socken uppges, att frågelistan skötts väl av utredningsmannen. Uppgifter om de i socknen ingående byarna fanns dock ej.

Ytterligare uppgifter kom år1767 ur ett arbete, som hette: Oekonomisk och Geographisk beskrivning öfver Christianstads län uti Hertigdömet Skåne.

Det utföres av Johan Lorents Gillberg, 1729-93, lantmätare av värmländskt ursprung och sedermera postmästare i Vadstena. Han kompletterade sin utredning även med kartor och ytterligare uppgifter även om Förlövs socken finns att hämta där.

Från mitten av 1700-talet  börjar vi få användbara befolkningsuppgifter, som senare kommer att ligga till grund för den omfattande statistik, som Statistiska centralnämnden idag tillhandahåller och som är världens äldsta, mest fullständiga och kontinuerliga befolkningsstatistisk.

Några viktiga historiska data ur Förslövs sockens historia:

Trohetsförklaring i Förslövs prästgård den 20 april 1677 leddes av riksrådet Johan Gyllenstierna, ursprungligen dansk adelsman, som gått i svensk tjänst. Han sekunderades av 250 beväpnade ryttare och kom med dessa till Förslövs prästgård. Syftet var att förelägga socknens män över 15 år ett påbud om trohetsed till den svenske kungen. Eden skulle sväras vid hot om dödstraff. Man fick underteckna trohetsförklaringen, oftast med hjälp av att teckna sitt bomärke.

I utbyte skulle amnesti ges för smärre illojala förseelser, som begåtts sen Skåne blev svenskt år 1658 .

Stopp skulle sättas för snapphanarnas framfart, liksom för andra illojala undersåtars, främst friskyttars verksamhet. Det krävdes av socknens män inte bara upphörande av passivt stöd till snapphanarna utan också aktiv hjälp för att bekämpa snapphanarna och friskyttarna.

Ett mindre antal skåningar, som motsatte sig Skånes försvenskning emigrerade till Danmark, där de av danske kungen erbjöds ersättningsjord på Själland. Inga uppgifter finns om eventuella emigranter från just Förslövs socken.

Hot utfärdades av svenska kronans representanter om kollektiva straff bl.a. dryga böter för socknen samt avrättning av var 10:e  man, om inte reglerna följdes. F. o. m slutet av 1670-talet upphörde de smärre gerillakrig, som pågått i norra Skåne, av en del mot Sverige illojala skåningar.

Vidare beordrade Karl XI, att alla barn skulle gå i obligatorisk skola. – Undervisningen där och undervisningen i Luthers katekes skulle ske på svenska. Gudstjänst skulle hållas på svenska, och danska präster fick lämna Skåne för att ersättas av svenska präster.

Assimileringsprocessen ansågs ha gått mycket snabbt, trots att den skedde delvis med tvång.

Förstörelse av historiska dokument:

År 1683 skeppas alla viktiga skånska dokument, utom domkyrkans i Lund arkiv till Stockholm där de förvarades på kungliga slottet ”Tre kronor”, som brann ned år 1697.  Dokumenten förlorades då.

Folkbildningsnivån:

En undersökning av läs- och skrivkunnigheten i Norra Åsbo och Bjäre härad år 1687 visade att 32 personer kan läsa och skriva, 109 kan läsa i bok och 923 personer kan katekesen, men ej läsa innantill. Detta blir översatt i procent 3,5 %, som var läs- och skrivkunniga, 10 % läs medan 87 % var analfabeter, men där dessa huvudsakligen kan sin katekes.

Rättskipning:

Av handlingar från Bjäre härads ting kan konstateras att ärendena mest är av det beskedliga slaget såsom ägotvister, tjuvnad, slagsmål, förtal samt förstås, faderskapsmål. Inga allvarligare våldsbrott är omnämnda.

Andra historiska milstolpar:

Pesten härjade i Skåne kring år 1710, halva Malmös befolkning dog. Sjukdomen drabbade Skåne värre än många andra landskap på grund av inkvartering av främmande soldater och närheten till kontinenten. Man förbjöd folk att besöka smittade anförvanter, vänner. Till slut uppsattes flera galgar i Bjäre härad för att med hot om dödstraff hindra folk från besöka smittade personer och därmed bidraga till pestspridningen.

I Tockarps by (Hjärnarp) finns en pestkyrkogård med en minnessten.

Länsreformen:

Från år 1584 till 1658, alltså under den danska tiden, tillhörde Bjäre härad Helsingborgs län.

1658: ingick Bjäre härad i Malmöhus län.

1719: Skåne delas upp i Malmöhus och Kristianstads län och Bjäre härad kom att ingå i det sistnämnda.

1817: Den första kommunala förvaltningen genomfördes.

1995: Sammanslås Malmöhus och Kristianstad län till Region Skåne

Skiftesreformerna:

Under 1830-40 talet började mångskiftet att ersättas av enskiftet i hela landet.  År 1845 hade stängseldelning (uppmätning) av de olika markområdena ägt rum i Förslövs by och år 1855 genomfördes den t ex  i Håle by.

Stängseldelningen följdes senare av laga skiften, som när det genomfördes fullt ut betydde att boningshus och ekonomibyggnader kom att flyttas ut på respektive ägor och byarna upplöstes. I Bjäre härad kvarstår på många håll det första sammanläggningssteget, d.v.s., att byn består: boningshus och ekonomibyggnader förblir relativt väl samlade och att respektive ägor strålar ut från byn. Byggnadernas placering får en i förhållande till ägoprofilen excentrisk placering. Det helt genomförda laga skiftet innebar att byggnaderna flyttades ut på ägorna, en ur brukarsynpunkt bättre ägoprofil. Även denna variant av enskiftet finns väl representerad i socknen och häradet.

Det laga skifte, som genomfördes i mitten av 1800-talet kom att understryka skillnaderna mellan jordägande och jordlösa, eftersom tidigare allmän mark, använd av torpare och jordlösa blev uppdelad och kom i enskild ägo.

Detta tillsammans med befolkningsökningen gav en än större andel jordlösa torpare och backstusittare med åtföljande negativa sociala verkningar och ökad fattigdom. Emigrationen befrämjades av detta, den började ta fart kring mitten av 1800-talet och kom att gå huvudsakligen till Nordamerika och då främst till USA. Lockande erbjudande om 140 tunnland jord för 15 dollar förstärkte emigrationsintresset.

Befolkningsutvecklingen:

Befolkningen i Bjäre härad var 9.600 inv. år 1810 för att år 1865 ha vuxit till 16.500 och kring  år 1875-80 till drygt 17.000 inv.

I Förslövs socken uppgick folkmängden år 1805 till 1.075 inv. för att år 1865 vuxit till2.234 inv., d.v.s. en kraftig befolkningsökning liksom för landet i övrigt.

År 1904  hade folkmängden minskat till 1.972 inv. för att år1912 åter nå över 2.000-stercket med 2.030 och år 1923  till 2.072 inv.

Förklaringen till 1800-talets starka befolkningsökning var enlig skalden Esaias Tegnér ”freden, vaccinet och potäterna”. Efter 1809 års krig mot Ryssland följde en lång tid av fred, vilken fortfarande består. Under 1800-talet förbättrades hälsotillståndet med längre medellivslängd som följd. Vaccin mot smittkoppor hade framtagits vilket bidrog härtill. – Jordbrukets bättre avkastning och mer rationella bruk till följd av skiftesreformen påverkade gynnsamt närings- och hälsotillståndet. Nya grödor spelade också en roll, såsom potatisodlingen (tidigare levde man framför allt på de mer näringsfattiga rovorna).

Emigrationen från Bjäre härad till Nordamerika var särskilt stor under åren 1881-1910. Antalet emigranter var 5.300 personer mot 1.500 immigranter (mest hemvändande) under samma period, vilket ger en 35% utvandring av folkmängdsgenomsnittet. Detta ger en genomsnittlig nettoutvandring av 1 % av Bjäre härads invånarna per år.

Emigrationen från Förslövs socken började 1867. Sammanlagt utvandrade 517 och återvände 83 inv. under åren 1867-1899.

År 1874 uppgick socknens befolkning till 2.321 inv. och för att år 1952 vara 1.908 inv.

Under åren 1900-30 utvandrade 372 och återvände 141 inv.

Förslövs kyrka var i äldsta kristna tider (= läs katolska tiden) annex till Grevie kyrka, som brann år 1533. Istället för att uppföra ny kyrka, åtminstone omedelbart därefter, flyttade prästen till sin annexgård i Förslöv. Eftersom prästens fysiska närvaro bestämde vad som var socknens huvudort, kom Förslöv att bli huvudort i socknen. – Sammanslagningen av socknarna, som genomfördes år 2003 återför alltså ordningen till tiden före år 1533.

Den ursprungliga kyrkan uppförde på 1100-talet och nuvarande kyrka vilar delvis på resterna av denna. Kyrktornet uppfördes år 1775.

Freskomålningen är utförd av Per Siegård, välkänd konstnär från bygden.

Förslövs prästgård brann år 1711, prästen stannade dock kvar efter denna brand, då dessvärre kyrkböckerna också förstördes.

Förslöv 05-06-30

På uppdrag för  föreningen ”Förslövs socken”

Esbjörn Hederström

Källor:

1) Håle by från istid till nutid, av Bo Ekhem, 1998, Skogs Digital AB, Malmö

ISBN 91-630.6981-4. Denna bok är huvudkällan.

2) Svensk uppslagsbok, Förlagshuset Norden AB, Malmö, 1949.

3) Diverse historieböcker från EH:s skoltid.