Viarp

Viarps byaväg utsikt från Förslöv, söderut.

 

 

 

 

Viarp – historik

Namnet på byn Viarp är känt sedan 1524 från Krabbes jordebok. Namnets utveckling har varit från Wyerop – Wirrup – Wierup – Wijarph – Wiarp till nutida form Viarp. – Ursprunget till bynamnet tros vara mansnamnet Vive följt av arp = torp, alltså Vives torp/nybygge. (enligt Bengt Pamp Skånes ortnamn). Byn Viarp gränsar i nordöst och nordväst till Slammarp, i väster till Ranarp, i söder till  V. Ljungby och i öster till Karstorp.

SIP-156 (kopia)

Viarps ägoprofil (nr 13).

 

 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

Ekonomisk  karta, Bjäre härad 1928, Viarp i

centrum.

 

 

 

 

 

Viarp har under de senaste århundradena behållit sin karaktär som jordbruksbygd och har inte förändrats speciellt mycket genom bebyggelse, av vare sig industri eller större bostadsområden.  – Ägoprofilen  på lantmäterispråk jordbruksfastigheternas ”arrondering” kom däremot att påverkas negativt ur brukningssynpunkt upprepade gånger: först till följd av järnvägsbygget år 1885 och i nutid av den nya järnvägssträckningen (till tunneln). Bygget av förbipassagen, väg 105, invigd hösten år 2000, försämrade ytterligare jordbruksmarkens brukningsvärde.

Byns utmarker bestod förr av mark belägen i sydvästra delen, kallad ”Flyet” och Viarpshult belägen på åsens sydsluttning. – ”Flyet” köptes i början av 1800-talet av Wieslander på Rosenhult. Han inledde anläggandet av Ljungbyholms gård på denna mark, bl.a. medelst omfattande utdikning. Utmarkerna i Viarpshult såldes till flertalet brukare under senare delen av 1800-talet och här uppstod några torp.

Vid laga skifte 1835 fanns 11 jordägare och några torp och gatehus i byn. Genom hemmansklyvningar och andra avstyckningar fanns det 23 gårdar och 31 fastigheter utan jordbruk år 1928 (enligt den ekonomiska kartan utgiven detta år). Nu i början av 2000-talet finns 9 aktiva jordbruk och ca 70 fastigheter utan jordbruk. Det finns 2 gårdar i byn, vilka funnits i samma släkt sedan 1600-talet.

Viarps jordbruksmark är på många ställen besvärande rik på sten. Louise Johansson, (hustru till Kurt Johansson på Viarp 5:18) har genom många, långa år byggt en imponerande vacker stensättning av den upplockade åkerstenen. Denna Förslövs eget ”Stonehenge”, som är beläget invid kanten av Viarps  byaväg, kommer med stor sannolikhet att glädja oss under kommande sekler, när ingenting annat av dagens Viarp finns kvar.

För att framtida arkeologer och fornminnesvänner ska slippa att dra  felaktiga slutsatser om stensättningens ålder och ursprung, berättar vi dess historia här! Kommande generationer kan även bespara sig besväret att leta efter gravlämningar.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

 

Viarps stensättning byggd av Louise Johansson, Viarp 5:18.

 

 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

 

 

 

 

 

 

I ett hus vid Vantingevägen inrättades 1892 en byskola/småskola av Förslövs församling, med elever i klass 1 och 2. Halva huset ligger i Karstorps by och halva i Viarp. Skolan lades ner 1929, men huset finns fortfarande kvar som bostadshus.

Flera smedjor har genom åren funnits i byn, 3 st vid vid Ranarpsvägen, Ljungbyholmsvägen och vid Viarps byaväg. Hantverkare såsom skomakare, skräddare och snickare fanns också. Plantskola och fruktodling har funnits på marken tillhörande 23:1. Vid en av järnvägskorsningarna fanns tidigare en banvaktsstuga. Nu är korsningen sen länge avstängd och banvaktsstugan är riven. – Vid Ranarpsvägen på gränsen till Slammarp finns  ett markområde som har benämnts: Tingshusliden, Galgabackarna och Avrättningsplatsen. Området kallas också ”Hajen”, allt uttryck för att platsen använts som tingsplats och för rättsskipning.

Denna avrättningsplats användes sista gången år 1831, då en man dömdes till döden medelst halshuggning och stegling. Tinget utdömde dödsstraffet som därefter fastställdes av hovrätten i Kristianstad, varefter domen verkställdes ett par veckor senare. Den dömde mannen hade misshandlat 2 styvbarn så svårt att de avled efter ett par dagar till följd av skadorna.  – Kropparna grävdes upp ett par veckor efter begravningen och resterna undersöktes av fältläk. professor Magnus Wieslander. – Utförlig beskrivning av dådet finns att läsa i Bjäre hembygdsförenings årsbok 19 ++, av Thure Karlsson. – År 1917 fanns i Förslöv en 95-årig kvinna, född 1822 vid namna Johanna Jönsdotter, ”Sisse-Johanna”. Hon är fotograferad år 1917, alltså vid 95 års ålder och hon hade som 9-åring bevittnat avrättningen på Hajen. Hon dog år 1921, nästan 100 år gammal.

****

Några allmänningar finns kvar i byn vilket föranleder Viarps Byalag att hålla årligt byamöte vid tiden kring Valborgsmäss.

Förslöv, juni 2013, i.e, e.h.

mindre textkorrigering 21/10 2013

***************************************