Olstorp

Olstorp: är namnet på en av de minsta byarna i Förslövs socken. Denna lilla enhet tillhörde en gång i tiden  Förslövs kyrka, betecknades alltså som kyrkohemman. Detta förklaras av att det för länge sedan skänktes till Förslövs kyrka av en man som i gengäld ville att prästen skulle be för ”givarens själs frälsning i evinnerlig tid”. – Dylika gåvor var vanligt förekommande under den katolska tiden. Det satte Gustav Vasa senare stopp för.
Beteckningen Olstorp förekommer för första gången i skrift år 1505.Från början var det bara ett hemman. Namnet kommer av mansnamnet Olaf och med efter-leden torp= nybygge. Ättehögar längst upp på höjden av området vittnar om att marken varit bebodd långt tillbaka i tiden. Hemmanets mark var på 1/8 Mtl och enskiftades 1824 -1828. – Kyrkan har genom åren arrenderat ut gården.

Många torpare har tillåtits bosätta sig på hemmanets ägor och för detta betalat årligt arrende till gårdsarrendatorn.  År 1928 fanns  8 bruknings-delar med jordbruk och 1 lägenhet utan jordbruk på hemmanets mark. Arrendena var skrivna på livstid. År 1932 fick de torpare som fanns kvar tillstånd att friköpa den mark, som de arrenderat. Därefter styckades en del områden till fler fastigheter.

Någon näringsverksamhet i större skala har inte funnits i Olstorp. Utöver jordbruket har här funnits smedja, skräddare och trädgårdsmästare.

Rosenhults ägor och Hultamöllan ligger omgivet av Olstorps marker men tillhör Vistorp. Många av de boende i Olstorp har säkert förr i tiden arbetat på Rosenhult och i möllan för att klara sin försörjning.

När järnvägen kom till 1885 byggdes en banvaktsstuga i Olstorp. Stora vägen mellan Förslöv och Grevie hade en annan sträckning än idag och där järnvägen korsade vägen behövdes en banvakt. Senare (troligen under 1930-talet) har vägen ändrats och en järnvägsviadukt byggts vid Bokesliden. Den gamla vägen finns dock kvar med sin obevakade järnvägskorsning (Där tågen tutar fortfarande).

Gränserna i området har varit otydliga och ändrats flera gånger, vilket satt sina avtryck i kyrkoböckerna. Det har därför varit svårt att tydligt lokalisera vem som bott i vilken fastighet.  De boende är ibland skrivna på Slammarp eller Vistorp, som har sina utmarker i området. En del personer är skrivna på Rosenhult trots att de bevisligen enligt karta och andra dokument bodde på mark som tillhörde Olstorp. – 1981 köptes marken av Båstads kommun.

EPSON MFP image

Olstorps kyrkohemman på kantor Bergströms tid.

 

Detaljkarta över Olstorp med angränsande byar. Olstorp = grön färg. Rosenhult = blått är f.d. Vistorps utmark. Gult är Slammarps utmarker. Den lilla lilafärgade kilen till vä är en del av Vistorp varför Hultamöllan, dvs ”Rosenhults kvarn” tillhör Vistorps by. Torpen i Olstorp har huvudsakligen varit belägna i östra och sydöstra delen av byn, på sluttningen som gränsar till Håle. – Inga otvetydiga fasta lämningar av dessa torp, marken där är bevuxen med ställvis tät busksly-

************

Ekonomisk häradskarta från 1928 (nedan).

 

SIP-156 (kopia)

 

 

 

 

********************

Olstorps boställe kring mitten av 1930-talet (nedan). – Mannen är gårdens dräng, Alex Pettersson och den lilla flickan är dotter på gården, Ulla Hallgren, född 1930, senare gift Jennehall. – Ulla var särskilt fäst vid Alex. – Byggnade har renoverats kring sekelskiftet 1900/2000, med bevarad exteriör. Ett skyddande plank har byggts mot den hårt trafikerade Grevievägen, vilken genom succesiv breddning kommit nära inpå boningshuset.

Olstorps kyrkohemman 1932. Ulla Hallgren och drängen Alix Pettersson

Olstorps kyrkohemman 1932. Ulla Hallgren och drängen Alix Pettersson

 

*************************