Fogdarp

Namnet Fogdarp nämndes första gången i skrift år 1524 i Krabbes jordbok, en handskriven bok som numera finns i Danska riksarkivet i Köpenhamn. Där stavas det ”Fodarp”, så som man uttalade namnet fram till ca 1950talet. Enligt Bengt Pamps bok ”Skånska ortnamn” kommer namnet från mansnamnet Fot och ändelsen torp, alltså ”Fots nybygge”.

Fogdarp är den ostligaste av byarna i Förslövs ”socken”. Här finns mycket varierad natur med stora höjdskillnader. En fixpunkt vid Margretetorpsvägen, Grödastenen, markerades 1925 med en koppardubb och anger 63,32 m över havet.

Åker och äng vid åsens fot och skog, mossar och en liten sjö, Iglasjön, uppe på åsen. Venedikebäcken följer gränsen i öster.

Gränser.

Gränsen i öster och sydsyd ost vetter mot Ängelholms kommun. (byarna Vanstad, Venedike, Tockarp och Vantinge.)

I söder och nordväst går gränsen mot Karstorp och i väster mot Förslöv.

Bebyggelse och befolkning.

Vid tiden för Lagaskifte, ca 1839-1840, fanns det i Fogdarp 10 gårdar och ett antal torp. Gårdarna låg samlade ungefär där nuvarande Fogdarpsvägen och Bengtsgårdsvägen möts och ca 200 m in på Bengtsgårdsvägen. På 3 platser låg gårdarna två och två och hade då en gemensam gårdsplan och i vissa fall även gemensam brunn, på en plats låg en gård ensam och på den femte platsen låg tre gårdar tillsammans. I samband med Lagaskifte flyttade 5 gårdar ut. Ibland dessa 10 bondefamiljer var det endast 2 som absolut inte kunde tänka sig att flytta ut, de övriga kunde både tänka sig att flytta ut eller att bo kvar.

I Fogdarp finns idag 114 åretruntboende personer fördelade på 50 fastigheter samt ca 12 personer som temporärt bebor 6 fritidsbostäder. Enligt prästboken fanns 1942 162 personer skrivna här.

Bygden var fram till senare delen av 1900talet utpräglad jordbruksbygd, med tyngdpunkt på mjölk & svinproduktion ofta i kombination med skogsbruk. Idag finns kor på två gårdar. En av dom är mjölkproducerande. Ingen svinproduktion, däremot finns hästar på tolv gårdar så än så länge hålls markerna fria från sly.

Umgängesformer i byn.

Arbetsgemenskapen som förr var dominerande begränsas nu av att de flesta lämnar byn för sitt dagliga arbete. Det finns dock fortfarande utrymme för en hjälpande hand i vardagen tex. när höet skall bärgas och potatisen skall i jorden.

Förr var gilleslag och kalas en viktig del av den sociala gemenskapen. Som tur är finns det kvar lite av dessa kalastraditioner.

Sedan mitten av 1980talet har det vuxit fram nyare kollektiva umgängesformer.

Byastämman

Sedan urminnes tider är byastämman den ”beslutande församlingen” i byn. Med åren har makten avtagit men traditionen att byns män samlas fredag kvällen före valborgsmässoafton finns kvar. Förr var det endast för den som hade mantal, numera för den permanent boende som själv är beredd att stå värd för mötet med tillhörande präktiga gille. På mötet bestäms vem som ska arrendera allmänningarna samt aktuella frågor som berör byn. Då bestäms även vem som skall vara årets ålderman, ”bysman” och därmed stå värd för nästa års byamöte som avslutar hans mandatperiod. Protokoll finns för alla år från 1808 samt kartor från bl.a. laga skiftet 1839. Det finns även ett standar som tillkom under senare delen av 1960talet.

Sedan 1980 talet har traditionen att byns kvinnor och barn träffas denna kväll och diskuterar kloka saker fast utan förhandlingar och protokoll. Viss lobbyverksamhet kan dock förekomma på hemmaplan.

Valborgsmässobål

Sedan mitten av 1980 talet har vi på valborgsmässoafton träffats på byns allmänning, vid ”Grödastenen”, för att elda, grilla och umgås. Matsäck medtages.

Samma presidier gäller för pingstafton.

Midsommarfest

Från slutet av 1980talet firas midsommar med traditionsenlig mat, hemmabyggd dansbana och lövad loge. Med några undantag har detta skett hos Ewa och Christian Persson på 9:1. ( Ewa har fortsatt traditionen sedan Christian tragiskt gick bort 2001).

Dansafton

Sedan slutet av 1980 talet hyr vi en buss och åker på dansresa – allt för att bredda den sociala kompetensen i byn och självklart för att ha roligt. Vi har skiftat mellan Ekebo och Grevieparken.

Pumpatävling

I samarbete mellan Bengtsgård och Sånnagård genomförs varje höst en tävling om Fogdarps största pumpa. Efter den allvarliga invägningen kopplar vi av med kaffe och diplomutdelning på Bengtsgård.

Under denna fikastund 2004 kom vi att tala om fiskeutflykt och någon månad senare åkte ett gäng ut på sundet. Sen fick vi äta sill på längden och tvären. Kanske var detta starten till en ny umgängestradition i byn!?