Som 60-åring skrivet av honom själv

Sante Gudmundsson

Sante Gudmundsson

En i Bjäre välkänd person passerar i dag 60-årsgränsen. Det är författaren och hembygdsforskaren Sante Gudmundsson Förslövsholm. Han är född i ett lantbrukarhem i Karstorp, lantbruket var emellertid inte hans livsuppgift. Det mer hantverksbetonande arbetet drog honom från jordbruket varför han lärde bokbinderi hos Lövmarks välkända bokbinderi i Hälsingborg.
Efter denna utbildning i yrket startade han eget bokbinderi i Förslövsholm, men då detta hantverk på landsbygden inte gav vad han räknat med så tog han anställning vid Statens Järnvägar år 1918 först som banarbetare och år 1927 som nattvakt vid Förslövsholms station. Denna befattning kombinerade han med dels bokbinderiet och dels med en ganska omfattande fotorörelse.

På grund av ohälsa måste emellertid är 1940 anställningen vid SJ lämnas.

För skatte och taxeringsfrågor började G att intressera sig redan år 1919. På detta område har han under årens lopp fortsatt. Och sålunda år för år förskaffat sig betydande kunskaper varför han är en mycket eftersökt hjälpare vid de mer och mer tillkrånglade deklarationernas upprättande. Ja det är ett ständigt ökande kundantal som minst fjorton dagar, kanske tre veckor och i många fall ända till en månad efter förutbestämd tid tar hans kunnighet i anspråk år efter år och med denna betydande praktik är det ju inte konstigt att han anlitas inte bara av personer inom socknen utan även av många långt utom häradet. På vår fråga ”Det är väl många deklarationer som skrivits under denna tid”? kommer svaret snabbt ”Ja det kan man nog säga”. Sedan år 1930 har jag mycket noggrant antecknat varje person som erhållit hjälp, och just för några dagar sedan skrev jag den 10674:de. Det började så nätt med 30 stycken år 1930 och så har det ökat år efter år så att innevarande år var antalet 630 stycken. Ja det är flera personer som jag haft till kunder alla åren. Ja ända sedan år 1919.

Redan tidigt kom G att intressera sig för arbetarerörelsen varför han år 1917 var den mest drivande kraften för att få en arbetareorganisation till stånd. Efter många motstånd och mycket arbete lyckades det i alla fall att samla intresserade för bildandet av en ungdomsklubb. Som en av initiativtagarna till denna var det helt naturligt att han kom att bekläda förtroendeposterna, sålunda betroddes han med ordförande, kassörs och sekreterareposterna under skilda perioder.

Ett par år senare var det G som genom energiskt arbete hade lyckats få en Arbetarekommun till stånd. Då sålunda G är en av pionjärerna inom arbetarerörelsen så ställer helt naturligt frågan ”Var det inte otacksamt arbete detta med arbetarerörelsen”? Svaret blir: ”Jo det vill jag lova. Om vår tids socialdemokrater och för övrigt alla andra politiska föreningars ledare skulle bli bemötta med så mycket hat och förakt motstånd och otidigheter så tror jag att de rätt snart tröttnade. Ty så mycket vågar jag säga att på den tiden var jag Förslövs mest hatade och föraktade människa.”

Men trots detta gav G inte tappt utan han arbetade vidare målmedvetet med en okuvlig energi och trots att många hätska blickar och föraktfulla spottningar efter honom blev han i alla fall arbetarerörelsens förste representant inom det kommunala arbetet i Förslöv. Hans intresse för skatte och taxeringsfrågor gjorde att han under en lång följd av år blev vald i taxeringsnämnden. Han har vidare tillhört kommunalnämnden och kommunalfullmäktige. I Förslövs sjukkassa var han under åren 1928 – 1936 styrelseledamot och senare dess revisor vilken befattning han även under flera år hade för Förslövs och Grevie pastoratskassa.
Den politiska banan lämnade G helt och hållet år 1940 på grund av sjukdom och har efter återvunnen hälsa sedan dess ansett sig inte vilja tillhöra något politiskt parti.

Dagens jubilar har ett aldrig sviktande intresse för naturen och i synnerhet för forskning i äldre tiders levnadssätt och förhållande har han nedlagt ett betydande arbete. För resor i vårt land har han haft ett mycket stort intresse och han har i ett par utmärkta reseskildringar träffsäkert och korrekt skildrat dessa resor. Han brukar säga ”Det är bara ett landskap i Sverige som jag inte besökt och det är Dalarna, men om allt går efter beräkning så skall jag göra det när jag blir 60 år”.

Hans goda minne för händelser och upplevelser, icke minst från barna och ungdomsåren har kommit honom väl till pass då han som författare debuterade med en skildring från sekel-skiftets julfirande. Det är för övrigt en mängd av intressanta artiklar såväl om hembygden som naturen som har namnet Sante Gudmundsson som författarnamn.

Bygdemål och mycket annat, både poesi och prosa (mest prosa) har formats av hans penna och en hel del av hans produktion har varit läst att läsa i tidningar och tidskrifter. I hembygdstidningen Skåneland har sålunda publicerats bland andra ”Sagan om Kurrabok”, ”Sägnen om Hovalatehögen”, ”Julstormen 1908”, ”Minnen från sekelskiftet”, ”Gårdfariehandlande i gamla tiders Bjäre”, ”Jens Annersa Johanna nöre i Krångeled hälsar pau hos Pär Olasa Pilla pau Rävabacken”, ”Nårr Pär Olasa Pilla pau Rävabacken rände nör te Jens Annersa Johanna i Krångeled” och ”Pau ättemiddeskaffe hos Storgauranillan”. Ja många fler är det men dessa har ännu inte kommit i tryck. På det mera sentimentala området kan nämnas ”Dåraktiga funderingar” m fl.

G blev genom sina artiklar i bygdemål uppmärksammad an Landsmålsarkivet i Lund i vilket han sedan år 1953 medarbetat med uppteckning av folkmålet i äldre tider. År 1954 kallades han till medlem i Sällskapet Skånsk Samling.

Dagens jubilar är varmt religiös och med en fast tro på kyrkan som den enda fasta hållpunkten i livet. Han är sedan år 1951 rådsledamot i Förslövs och Grevie Kyrkobrödrakår.

Sedan år 1945 är G föreståndare för Skåne-Malmös försäkringsargentur i Förslövsholm och som ortsmeddelare har han under en lång följd av år förmedlat ortsnyheterna till ortspressen. Personligen är G en redbar, sympatisk och tjänstvillig människa alltid beredd att räcka en hjälpande hand när det behövts. Och man kan tryckt säga att det inte är många personer i hans hembygd som inte i ett eller annat ärende tagit hans tjänstvilliga hjälpsamhet i anspråk
Högt aktad och värderad av alla som han är skulle han säkerligen ha blivit föremål för många uppvaktningar av vänner och kamrater om han inte bestämt undanbett sig dylikt och föredragit att fira sin högtidsdag hos vänner på annan ort. Med dessa rader har vi hans Kamrater vetat instämma i de välgångsönskningar som på tankens vingar i alla fall skall bringas honom på hans högtidsdag.
(Avskrift från originalet: Anders Ragnarsson)