Mejeriet

Mejeriet. Sante Svensson, Otto Friberg, Tore Ahlstedt, Villy Nilsson, Ella Hansson, Olga Persson, Hjalmar Uddman, Artur Eriksson, Ragnar Persson, Arvid Johansson, Per Andersson ”Polisa-Pären” och Karl Hansson.

Mejeriet

I en bygd där huvuddelen av näringsverksamheten en gång bestod av lantbruk hade ett mejeri en viktig samhällsfunktion. Gårdarna var ofta självförsörjande på mejeriprodukter men en förbättrad mjölkproduktion gjorde att överskottet av mjölk behövde tas om hand, förädlas och vidareförsäljas på ett rationellt sätt. I bygden fanns några större gårdar som köpte upp mjölk från andra och bedrev mejeriverksamhet. En av dessa gårdar var Vistorps boställe där arrendatorn Johannes Mattsson anlade ett mejeri under 1880-talet.

Vid ett möte i Förslövs skolhus år 1894 samlades mjölkproducenter från Förslöv, Grevie Hjärnarp och Barkåkra socknar och beslutade att de nämnda socknarna skulle bilda ett distrikt för ett andelsmejeri. Ett nytt möte hölls i januari 1895 där förslaget klubbades, styrelse utsågs och att föreningens namn skulle vara ”Bjäre andelsmejeriförening”.

Man beslutade att placera mejeribyggnaden i Förslöv på mark tillhörig Åkagård, intill Nils Jönssons nyuppförda handelsbutik. (Senare Bröderna Åkessons)

Anbudsupphandling för byggnation användes och entreprenaden gick till bröderna Gustaf och Adolf Wallén från Hjärnarp, vilka åtog sig att uppföra byggnaden för 9.000 Kr. Från Holmbergs mekaniska verkstad i Lund beställdes maskiner och mejeriutrustning.

Under byggtiden utarbetade styrelsen planer för mjölkhämtning och antog skjutsentre-prenörer. Tjänsten som föreståndare kungjordes och samlade 33 sökanden.

Redan i juli 1895 stod byggnaden klar och driften av mejeriet kom igång 27 augusti 1895.

Förste mejeriföreståndare blev J Lindgren från Eskilstuna. Han sades upp redan i april 1896 p g a sitt oordentliga levnadssätt.

Som ny föreståndare anställdes J W Béen. Hans karriär blev kort eftersom han plötsligt dog i början av 1898.

I april 1898 utsågs till ny föreståndare Hjalmar Uddman. Uddman innehade befattningen ända till år 1941, då han 71 år gammal sade upp sig. Uddman var en omvittnat duglig person och var delaktig i många områden av samhällsutvecklingen i Förslöv. Han uppförde ett karbidgasverk i mejeriträdgården. Karbid användes till belysning innan elektrifieringen. Han studerade margarintillverkning och var en av personerna bakom margarinfabrikens tillkomst under 1920-talet.

Ny på befattningen efter Uddman blev Jerker Rohlsson från Jämjöslätt och han fanns kvar på posten när mejeriet lades ner 1971.

Mejeriområdet var en livlig plats alltifrån begynnelsen. Det blev en sorts samlingsplats för samhällets innevånare tillsammans med de olika mjölkskjutsar som dagligen anlände till platsen. Här fanns flera närliggande butiker och utanför mejeriet fanns ”Förslövs torg” där torghandel med bl a fisk förekom vissa dagar i veckan.

Längs järnvägen låg en lång länga innehållande stallplatser för mjölkkuskarnas hästar samt plats för mejeriets kollager. Från järnvägsområdet fanns ett litet stickspår så att vagnar med kollaster kunde köras in och lossas direkt från vagnarna.

Tidigt på morgnarna var det en tävlan vem som först kom fram med sina mjölkkannor. Hästarna drevs hårt, när en skjuts på vardera sidan om järnvägen var på väg in.

Mjölkkannorna lastade av, tömdes i en behållare för vägning. Mejerist Hjalmar Uddman stod punktligt hela f.m. , vägde och antecknade. Mjölken separerades inför fortsatt behandling som t ex smörtillverkning. Återstående skummjölk fick sedan mjölkskjutsarna i retur för återtransport till lantbrukarna. Detta tog väl någon timmes tid som kuskarna ofta använde till att uträtta diverse ärenden. Det var vanligt att gårdarna skickade bud med kuskarna efter varor och andra tjänster. Hästarna sattes in i stallet under tiden. Mjölkskjutsarna kom långväga ifrån olika byar i trakten som Atteköp, Karstorp, Vejby, Ranarp m. fl.

Mejeristens bostad samt mejeriets kontor fanns också i fastigheten. Uddman skötte räkenskaperna och genom att ständigt räkna ner dessa långa rader av leveranser, blev han som en levande räknemaskin. Försäljare av räknemaskiner försökte sälja, men i den tävling de satte upp, segrade alltid Uddman med bred marginal. Han tog två till tre siffror i taget, så något köp av räknemaskin blev det inte.

När Uddman pensionerats, 1941, byggdes en ny mejeristbostad på andra sidan bäcken, då till Jerker Rohlsson. Gamla bostaden blev lagerlokaler och på gaveln en försäljningsbutik för mejerivaror där man kunde handla mjölk i medhavd mjölkkanna. Den gamla butikslokalen fanns tidigare inne på gården. Under många år ansvarade Lizzie Lundvall för mejeributiken.

På andra sidan vägen byggdes ett hus för förvaring av is dit lantbrukarna, när märgelgravar och andra vatten på vintern frusit till, levererade uppsågade isblock, som sedan under sommaren användes i isskåp för nedkylning. Kyl-och frysskåp hade ännu inte uppfunnits. Isen i ishuset bäddades in i sågspån som isolering för att kunna förvaras.

Några av de anställda var Tore Ahlstedt som maskinist 1902 till 1963, Kalle Green arbetade som smörmejerist och Olga Persson var mejerska.

Under 1920-talet kunde lantbrukarna koka ”grisapotatis” genom mejeriets överskottsvärme.

Som ett kuriosum kan nämnas att Hjalmar Uddmans svärson som var tandläkare hade mottagning på andra våningen i mejeribyggnaden.

De dagliga hästdragna mjölkskjutsarna ersattes så småningom av traktordrift eller lastbilar. Senare blev mjölken hämtad på gårdarna av tankbilar 2 gg per vecka.

Några händelser i mejeriets historia:

1908 infördes acetylenbelysning och telefon inkopplades.

1916 inköptes ny ångpanna om 15 hk från Carl Holmbergs mekaniska verkstad, istället för den gamla om 8 hk.

1917 installerades elektriskt ljus, när man anslutit sig till nybildade Förslövs andelselektriska förening. En butikslokal inreddes.

1922 uppfördes ett nytt ishus som ersättning för det gamla.

1923 uppfördes en bro över bäcken å Mejerivägen för att förkorta vägen för en del mjölkskjutsar. Bron fick bytas ut redan 1927 sedan den första spolats bort av kraftigt vattenflöde i bäcken.

1932 anskaffades en kylmaskin och ett kylrum.

1934 skaffades ny ångmaskin och butikslokalen byggdes om.

1940 skaffades ny smörkärna från Silkeborg i Danmark för 7.000 kr.

1941 anordnades badrum och wc i mejeribyggnaden.

Under 1960-talet började ett antal mindre andelsmejerier läggas ner. Strukturrationaliseringen tog mer fart under 1970 och 1980-talen och i det tidigare så mejeritäta skåne blev bara ett par riktigt stora mejerier kvar.

Mejeriet i Förslöv lades ner 1971, alltså efter drygt 75 års verksamhet. Byggnaderna revs i slutet av 1970-talet. Tomten står fortfarande obebyggd 2018 men nu finns planer på att Båstadhem ska bygga ett hyreshus på platsen.

 

Bjäre andelsmejeri i Förslöv. Start 1895, lades ner 1971

Esbjörn Hederström om Mjölkskjutsen från Önnarp

Uddmans